TRÄNING

TRÄNING

24 veckors strävan

Den ocensurerade och nakna sanningen... vad den än må vara...

Söndag 20 maj

DagbokenPosted by Morgan Sun, May 20, 2012 15:20:00
OK… egentligen är det för tidigt att dra några slutsatser! Jag är bara halvvägs genom experimentet och flera parametrar har ändrats under resans gång. Vi kan dock sammanfatta det hela så här långt dels genom direkt hårddata men också genom en del spekulerande och tesbyggande.Utifrån hårddatan kan vi direkt dra en del väsentliga slutsatser. Dessa slutsatser är dock kända sedan tidigare och omfattar sådant som nutritionsmyter. Det råder ingen tvekan om att idéen om ett svältstadium inte är korrekt. Enligt forskning behövs ett tillstånd av totalt näringsstopp i minst 72 timmar för att ett sådant skall uppstå. Vi kan med andra ord utan problem fasta upp till 3 dygn utan risk för någon negativ fysiologisk effekt. Under de inledande tre dagarna intog jag runt 500 kilokalorier per dygn. Dessa utgjordes till största del av protein. Under torsdagen, fredagen och lördagen (vägde mig lördag morgon) var kaloriintaget nära nog noll. Under dessa 6 dagar kände jag ingen förlust av arbetsenergi. Jag kunde med andra ord träna och arbeta på samma nivå som alltid. Natten mellan torsdag och fredag sov jag bara tre timmar och kunde under fredagen känna av en viss typisk trötthet. Jag kunde dock under fredagen träna som vanligt. Faktum är att jag tränade två pass denna dag utan problem.Jag har under dessa dagar förlorat 5 kilo kroppsvikt. Huru mycket detta utgörs av fett kontra vätska är svårt att spekulera kring då jag före detta program redan under tre veckor fastat mellan 20 och 16 timmar dagligen. Den initiala vätskeförlust som alltid inträder då en tid av kalorirestriktion sätts in bör till största del ha skett vid dessa tre första veckor. Även i ett worst case senario kan den viktförlust jag uppnått denna vecka inte utgöra mera än 50% av viktförlusten. Att så skulle vara fallet anser jag dock inte troligt då jag noga observerat vätskeintaget och urinavgången vilken under dessa dagar endast på lördagkvällen visat på någon typ av dehydration. Till detta kan adderas att mina överarmar bibehållit sitt omfång men samtidigt förlorat 2 mm underhudsfett. Konkret borde detta betyda att jag trotts viktminskningen och undernäringen (i kontrast till typiska sanningar) lyckats både förlora fett och bygga muskler! När det gäller benen/låren har dessa ökat i volym med en halv centimeter samtidigt som de på samma sätt som överarmarna markant minskat i underhudsfett.Den första slutsatsen jag nu drar är att näringsintag är viktigt men inte på det vis vi tidigare trott - den linjära uppbyggnadsprogression som oftast omtalas i muskelsammanhang är helt enkelt felaktig. Likaledes tycker jag mig finna stöd för att markronutrientfördelningen precis som måltidsfekven är underordnat mera övergripande aspekter så som allmän hälsopåverkan, timing och hormonstimulans. För oss i gym/tränings/hälso- och prestationsbranchen borde detta vara uppenbart och empiriskt uppfattat sedan lång tid tillbaka. Vi kan alla med enkelhet föreställa oss två likvärdiga tränande där den ena gör kolossala framsteg medan den andra inte gör det. De äter och lever båda likvärdigt. Den enda skillnaden mellan dem är att den mera framgångsrika dopar sig. Vad han/hon de facto gör är att drastiskt ändra sin hormonprofil och därmed får ett markant övertag. Missförstå mig inte nu, jag är ingen förespråkare av doping eller liknande. Vad jag försöker att illustrera är den absolut avgörande betydelse det endokrina systemet har. Detta förklarar i stort varför så många misslyckas trotts att de till synes gör allt rätt både i köket och i gymmet. Det visas också tydligt i de fysiska förvandlingar tonårspojkar genomgår när pubertetens hormontillströmning sker. Muskelpåverkan är mekanisk. Uppbyggande stimulans är neuro-endokrin. Begrundas inte alla dessa aspekter i träningen är träningen ineffektiv och i många avseenden onödig, kanske till och med felaktig och kontraproduktiv.Med dessa fysiologiska konstateranden kommer sedan den mentala delen. Denna följer obönhörligen av det faktum att det neuro-endokrina systemet i all väsentlighet är ditt nervsystem och ytterst din hjärna och därmed du själv! Vad du tänker och agerar utifrån är lika avgörande som din träning och näringsintag. Fattas en del i denna treenighet kan inga snabba och stora eller varaktiga resultat komma till stånd."See it, believe it and achive it" är en välkänd slogan på temat vilket till del visar på ett viktigt samband. En annan idé är att uppnå "mind to muscle conection". Det bottnar alltså i en form av positivt tänkande vilket är något som också vetenskapligt understöds - jag visste att jag en dag skulle få användning för alla de högskolepoäng jag läst in i psykologi! Positivt tänkande är avgörande och en stor del av fastan. Ett av de centrala dragen under den fastande perioden är den intellektuella frihet som framkommer. Det går helt enkelt lättare, för att inte säga bättre att tänka då. Detta kommer till del av att man under fastan inte i någon större utsträckning behöver brottas med insulin vilket, krasst set innebär en förmildrad schitzoid tendens. Det jag framkommit till under denna vecka är dock att mycket av det vi i dag kallar för positivt tänkande inte är det! Snarare är det en samling plattityder och ofilosofiska utlägg i sociala profileringssyften. Att bara tänka positivt och blunda för motgångar är kontraproduktivt och omintetgörande. I värsta fall kan det vara fördummande! Det gäller att även på detta område vara adept! Visionären Tim Ferris har en bra lösning på problemet: Think Big, Start Smal! Du måste ha visioner och mål straxt utanför din bekvämlighetszon men för att komma dit måste du genomgå en process bestående av många små och ständigt återkommande segrar. Att vinna är positivt. Att förlora är inte positivt. Snarare är det så att vi ursäktar oss vid förluster och rättfärdigar allt med vilken positiv affirmation som helst. Detta är inte positivt tänkande. Detta är inte av godo. Detta är kvalificerat självbedrägeri vilket, om det uppehålls snart driver oss till ett ständigt förlorande med följande rättfärdigande och ytterst undergång.Så hur löser man då detta. Tim Ferris ger följande förslag (intressant nog samma förslag som jag för 15 år sedan gav en till en grupp kampsportare): Ordna så du kan, eller snarare alltid kommer att vinna! Positivt är att försäkra sig om vinst, vad den än må vara. Därmed måste du också vara realistisk och bered att uppnå ditt mål med små medel. Tar vi fastan som exempel; börja dina experiment med mål du vet att du klarar. Gör inte som jag! Prova en dag inte en vecka. Öka lite i taget - precis som i gymmet - så kommer du att ständigt vinna. Det handlar om att avväga mellan ett livsstils hack eller en holistisk hälsoaspekt!Med detta i åtanke tänkte jag avsluta denna första inledande rapport. Jag kommer under nästa vecka att fortsätta mitt experiment. De olika protokoll jag för tillfället jobbar på kommer snart att presenteras. Vid nästa tillfälle kommer jag att mera ingående koncentrera mig på själva fastan och vilka modeller som kan byggas utifrån denna vad det gäller allmän hälsa, prestation, fettförbränning och hur detta effektivt kan implementeras i en klassisk bodybuildingrutin samt hur jag kommer att fortskrida.På återhörande>M<
  • Comments(0)//training.norabio.se/#post66